memories
Igår kväll gick en dokumentär-en film om Lars Winnerbäck.
Jag hyser någon slags hatkärlek till denna rödhåriga buskiga låtsasgoda man.
Så många minnen till hans musik, hade jag inte haft minnena hade jag inte brytt mej om hans musik.
Minnen från vårkvällar med nya kompisar på högstadiet, utflykter till havet, bussresor.
Att vara femton och hitta nya fina vänner som jag idag fortfarande älskar till soundtrack av LarsW gör mej nostalgisk.
Hans ord var väl det jag fastnade för, hans förmåga att sätta ihop en massa fina ord,
som just handlade om det Du just upplevde just då.
Hela kittet, 15, Winnerbäck, Kärlek, Vänskap, Självständighet och konstant spänning inför vad som kan komma att hända nästa dag.
Jag hyser någon slags hatkärlek till denna rödhåriga buskiga låtsasgoda man.
Så många minnen till hans musik, hade jag inte haft minnena hade jag inte brytt mej om hans musik.
Minnen från vårkvällar med nya kompisar på högstadiet, utflykter till havet, bussresor.
Att vara femton och hitta nya fina vänner som jag idag fortfarande älskar till soundtrack av LarsW gör mej nostalgisk.
Hans ord var väl det jag fastnade för, hans förmåga att sätta ihop en massa fina ord,
som just handlade om det Du just upplevde just då.
Hela kittet, 15, Winnerbäck, Kärlek, Vänskap, Självständighet och konstant spänning inför vad som kan komma att hända nästa dag.
Kommentarer
Postat av: Anonym
Håller helt med dig. Om det inte vore för nostalgivärdet i hans gamla låtar skulle jag nog hata den deppiga, dramatiska och pretentiösa trubadur han blivit idag..! Fin blogg förresten. :)
Trackback
